Det har hunnit bli lördag förmiddag och jag kämpar med Wanilla. Inget verkar fungera. Har varit och inhandlat blodpudding, inte ens det vill hon ha. På morgonen tog hon emot lite korv tillsammans med medicinen och vatten. Det är allt jag fått i henne än så länge idag. Man börjar känna sig lätt desperat faktiskt. Och helg är det dessutom. Är inte riktigt intresserad av att söka vetrinär akut, vill ha den vetrinär som påbörjat behandlingen och som är insatt i det hela.Ingen ide att anlita ny vetrinär och börja om från början tycker jag i alla fall.
Uppfödaren är dessutom borta för tillfället. Så jag får fortsätta prova att få i henne vad jag kan komma på.
Ska testa lite köttfärs senare idag så får vi se, jag kan ju inte mera än prova i alla fall.
Återkommer.
Ingrid
24 oktober 2009 10:59
Hoppas att du får i Wanilla något i alla fall. Så jobbigt det måste vara.
Tänker på dig och Wanilla!
Kram Ingrid
http://blog.stenstugu.com
Marianne
24 oktober 2009 12:59
Så länge Wanilla dricker och inte är slö så finns det hopp om att allt vänder till det bättre. Prova med att ge henne allt du kan komma på, även lite tokiga saker du inte ens tror att hon äter. En del hundar gillar typ knäckebröd om de mår illa och en del föredrar glass och pannkakor. Prova det du har i kylen och på ert matbord. Men det viktiga är vätska. Det finns hundar som gillar att gnaga på isbitar och ibland kan det få dem att börja äta igen. Jag håller tummarna för att allt ska bli bättre och att Wanilla snart är sitt vanliga jag igen.
kram
http://www.ekoxenskennel.se
Ruth
24 oktober 2009 14:37
Det måste vara något något speciellt som är fel, för nu skulle medecinen börja göra verkan. Försök med pankaka, normalt sett så ratar aldrig hundar denna mirakelmat, dom blir som tokiga. Förstår att du har tappat tron för att allt skall bli bra, men hoppas några dagar till. Jag håller tummarna och hoppas på ett under.
Tröstekramar till er alla.
http://bernamis.bloggplatsen.se
Bettan/Lövstugan
24 oktober 2009 17:52
Men Oh så tråkigt med vovven. Vi har ju turen att ha Strömsholms Djursjukhus bara några mil från oss när hundarna blivit dåliga. Där har de all utrustning för att utreda vad som felats ganska snabbt. De räddade livet på vår kisse när veterinären inte kunde göra något. Efter det har vi alltid vänt oss dit. Men ni kanske har långt till ett Djursjukhus.
Jag hoppas att det går bra!
Ha en så trevlig helg som möjligt!
Stor kram
http://bettan.lojdstrom.se