Som jag berättade så hade jag inte en komplett jägarexamen första året jag följde Signar som elev. Högviltdelen var inte avlagd. Man måste göra en skrivning och skjuta gdk för att få bära vapen. Det skriftliga provet var avlagt men inte det praktiska. För mig tog det lite tid då jag kämpade mot en skotträdsla.....

Dessutom kostar det ju att träna också. Inget är ju gratis om man säger så. Nu hade jag under denna tiden förmånen att ha en särbo som var skytt och laddade ammunitionen själv och det var ju rätt bra. Att sedan mitt jaktintresse havarerade förhållandet är ju en helt annan historia !

Första jakten var ju extremt spännande trotts allt. Planen var ju att utbilda min Tax till spårhund.......vilket visade sig lättare sagt än gjort då han hade en lite annan åsikt i detta ämne (hunden alltså). Taxen ska ju vara en expert på rådjur i första hand.....och eftersök men inte min Dollar inte :)

Eftersök klarade han galant men att driva rådjur var och förblev totalt ointressant i hans ögon. Han intresserade sig enbart för älg.......vilket gjorde jakten lite annorlunda tillsammans med Dollar. Han drev älg utan problem och detta fungerade hur bra som helst !

Fast vid ett tillfälle höll det verkligen på att sluta illa,mycket illa. Dollar tog upp en älg på förmiddagen men skottillfälle gavs aldrig riktigt. Drevet gick ned mot ån där vi jagade. Dagen gick och vi hörde hunden och vid något tillfälle siktades älgen också men terrängen är inte den bästa där dom höll till. Dagen övergick till kväll och ny dag men ingen hund återkom,men vi hörde skall lite nu och då.......

men hunden var och förblev nere vid ån.

När det gått jag tror det var tre dagar var vi tvugna att vidta åtgärder, något var ju verkligen fel då inte hunden kom tillbaka men vi hörde skallen. Jag hämtade då mammas blandrastik som var Dollars bästa kompis för att hon kanske skulle kunna lokalisera hunden i skogen. Och nog hittade hon Dollar alltid.....sittade nere vid åkanten utan att kunna ta sig upp därifrån. Men vi var på fel sida ån och att gå runt tar sin lilla tid.......Signar påbörjade sin vandring till andra sidan medan jag och mamma stannade där vi var. Mamma upptäckte ett träd som fallit över ån......och vidtog en något våghalsig övergång via stammen till Dollar. Lite lätt blöt kom hon sig över i alla fall samtidigt som Signar närmade sig från andra hållet. Signar gör då nästa upptäckt.....älgen som Dollar jobbat med fanns kvar i närheten ! Den stod bara ett tjugotal meter från det ställe där Dollar fallit ner.....men den gav sig iväg när Signar närmade sig. Med gemensamma krafter lyftes Dollar upp från sin något trista fängelse till fast mark och fick bäras till bilen. Slutet gott allting gott och gissa om hunden var hungrig ! Vatten hade han ju tack och lov haft fri tillgång till.

Kan säga att Dollar aldrig sedan gjorde om samma misstag........efter den betan återvände han alltid till den plats där han släppts ! Men älg fortsatte han jaga ända till slutet av sitt liv.....han fick diskbrock några år efter detta äventyr. 

Återkommer med mera.........om minnet inte sviktar ! 

Ska berätta lite om hur mitt riktiga jaktintresse startade. Hundar har alltid funnit i min närhet, ända sedan jag föddes. Morfar hade oftast jakthund, den jag kommer ihåg är en gråhundstik vid namn Topsy.

Men mitt jaktintresse startade inte förränn långt senare i mitt liv, när jag flyttat till min första lägenhet. Jag hade fyllt 20 i alla fall. Som barn hade jag en korthårig tax. Ingen jakthund, om man nu inte räknar alla katter som han skratade ut från tomten vill säga :) 

Jag planerade att skaffa hund och funderingarna stannade vid just rasen Tax. Men en strävhårig Tax denna gången. Fick kontakt med en uppfödare i Stockholm som hade sina rötter i Lycksele. Han blev eld och lågor, visst han hade en liten taxhanne till salu. Han skulle till och med själv leverera valpen eftersom han skulle upp till Lycksele just när valpen var flyttvuxen. Så jag blev med andra ord hundägare till en viltfärgad strävhårig tax som hette Dollar. Min första riktigt egna hund med andra ord.

Det ena födde väl det andra och jag började fundera över hundens framtid. Vad skulle jag ha honom till för taxen är ju en drivande hund. Och inga egentliga jaktkunskaper hade jag då, morfar jagade men...........

Fick med mig mamma och min fem år yngre bror ....... vi skulle gå och ta jägarexamen. Måste ju ha det för att få jaga och inneha vapen. Fast då hade jag väl inga riktiga planer på riktig jakt utan mera viltspår faktiskt.....taxen är ju en utomordentlig viltspårare, eftersökshund.

Sagt och gjort, vi anmälde oss till jägarexamen via en kursverksamhet och kom faktiskt med alla tre i samma kurs. Kursledare var Signar Nordin, ni torde väl ha sett något program om Täfteå Loge antar jag, programmet tänker jag inte gå in på, det är en helt annan historia.

Vi startade i alla fall denna kurs, som vi av praktiska skäl flyttade från hyrd lokal hem till min lägenhet på Ersboda. Och allt väl, såhär långt....teori är ju en sak. Plugga in saker var ju inga problem men Signar hade planer på praktiska saker också.....vapenhantering, avståndsträning och skytte. Och jag bleknade tydligt när han talade om att under våren skulle det bli praktiskt skytte ! Och jag var skotträdd, fruktansvärt skotträdd dessutom !

Funderade verkligen på att lägga detta på hyllan. Hur i hela fridens namn skulle jag som var så skotträdd klara av att skjuta ? För i jägarexamen ingår ju praktiska prov också för att bli godkännd. Mitt dilemma märktes tydligen för Signar tog upp detta och lugnade mig med att det skulle säkert gå bra.

Jaja tänkte jag lite mera skeptisk faktiskt :) Men jag fortsatte utbildningen i alla fall.

De första praktiska övningarna förlade Signar hemma på sin gård i Östra Åbyn utanför Sävar. En bit från min hemby Anumark. I första hand var det avståndsbedömning vi skulle träna plus säker vapenhantering. Visade sig att jag var en fena på avståndbedömningen :) Men under denna promenad för att träna detta visade det sig att vi skulle skjuta också med hagel på en tavla med en hare på.......skrik och panik för min del utan överdrift ! Skakade i hela kroppen.....men jag tryckte av ! Fast jag blundade första skottet :) Så det tog väl någonstans mellan rumpan och skogen som vi brukar säga......

Men det skulle bli lättare.....min skotträdsla ebbade så sakta ut under Signars ledning och innan kursens slut var jag bland de bästa skyttarna.....i hagel då.  

Jag hade inte färdigt hela jägarexamen när jakten startade den hösten. Hade inte högviltdelen klar så jag fick inte bära vapen under jakten. Men jag fick följa med Signar som elev, tillsammans med min Tax Dollar.

Detta var starten på mitt jägarliv......som numera ligger i malpåse. Återkommer i ämnet för jag har mera att berätta om jag nu bara kan komma ihåg allt :)

Vi ses