Måndag och ny vecka. Barnen tillbaka till skolan igen. Blev ju ett litet turbulent lov för barnens del. Allt runt Wanilla tog ju lovet i anspråk.

Idag ska Wanilla begravas enligt konstens alla regler, på samma plats som mormors Ida vilar sedan många år nu.

Vädret är inte det bästa här hos oss. Regn och blåst. Riktigt ruggväder. Maken for just på sin morgonpromenad i alla fall. Har blivit lite av en vana för hans del. Beundrar honom lite faktiskt eftersom han ger sig ut i vilket väder det än må vara.

Själv har jag lite stök här hemma som vanligt men det får bli eftermiddagens problem. Först ska vi ner och hämta Wanilla och begrava henne.

Söndag den första November. Tänk vad tiden går fort ! Ute är det mulet idag och det har regnat under natten. Men runt fyra grader plus så vägarna är nog inte allt för halkiga.

På agendan står innebandy idag. Sonen ska spela match. Blir nog så att familjen följer med. Vet inte om dottern vill men det är inga problem. Grannarna är hemma så hon får säkert stanna där om hon vill. Hon har dessutom sovit där inatt.

Vi blev nämligen bjudna på middag hos grannarna igår kväll. Blev en trevlig kväll med god mat och dryck.

Just nu sitter sonen och spelar Nintendo DS. Ni skulle höra hur han låter . Är tydligen ett spel med Pokemon, han ska fånga dessa varelser och det fungerar tydligen inte. Han gormar och står i och är skitarg . Låter som om det handlade om liv och död. Nu gav han dessutom upp och stormade ut ur rummet. Jösses att man kan vara så engagerad i ett spel, eller hur ?

Maken gick just ut på en promenad. Han behöver sin  motion pga sitt hjärta. Och det är klart han saknar Wanilla på sina rundor ! Morgonturen var oftast hans uppgift och jag tog turerna under dagen om jag var ledig. Kommer att bli lätt att hoppa över promenaderna nu när ingen hund finns i familjen . Speciellt lätt att skippa promenaderna när vädret är dåligt kommer det att bli, är jag helt säker på !

Lördag morgon. Känns konstigt att sitta vid köksbordet med kaffekoppen och titta på Wanillas tomma plats. Det gör ont i hjärtat. Men jag vet att jag fattade rätt beslut.

Maken jagar idag. Han åkte strax vid halv sju på morgonen.

Ute verkar det bli en vacker dag i alla fall. Har varit någon minusgrad under natten. Ingen snö än.

Jag tvättar idag. Bytte i alla sängar under dagen igår och det blir en del tvätt. Kommer att ta hela dagen i anspråk skulle jag tro. I övrigt vet jag inte vad dagen kommer att ge.

Har gjort om hemsidan. En Minnessida över Wanilla har jag gjort. Ett led i sorgearbetet skulle jag tro. Kommer alltid att minnas henne, självklart. På måndag får vi hämta henne hos vetrinären och begrava henne. Det skulle tas en del prover på henne för att kanske kunna säga vad dödsorsaken kan vara. Och för försäkringen också. Allt detta är nytt för min del. Alla mina andra hundar har varit gamla. Så jag vet inte hur det fungerar med försäkringar och sånt. Men det torde väl visa sig skulle jag tro.

Önskar er alla en härlig dag och vill också tacka för allt stöd jag fått under denna tunga tid ! Känns bra att veta att man har så många som verkligen bryr sig om  i en svår stund. Kram till er alla ! 

Glömde : Nya örhängen och nytt halsband på mina smycken. Har också fotat om alla smycken och lagt ut de nya bilderna.

Än en gårn : Kram till er alla !

Jag fattade det tunga beslutet idag på förmiddagen. Ikväll får Wanilla göra vandringen över Regnbågsbron. Det svider och det har varit en lång dag att genomlida. Känns så fruktansvärt alltihopa och man undrar om man kunnat agera annorlunda.

Men inget har ju fungerat och det är minst lika tungt att se henne lida. Så klockan 18.00 ikväll gör vi denna tunga resa ner till vetrinären en sista gång med våran prinsessa. Hon fick inte ens bli fyra år gammal.

Jag har nog glömt att upplysa om att Wanilla fått näringslösning redan, utan märkbart resultat även det. Visserligen inte inlagd hos vetrinär utan här hemma under uppsikt. Uppfödaren har kunskap i detta och fick med sig utrustningen från vetrinären.

Detta var för två dagar sedan, jag talade nog kanske inte om detta. Det har varit så mycket runt allt detta att vissa saker nog fallit bort. Ledsen för det. 

Av den anledningen är jag tveksam till ytterligare insatser just nu. Ger vätskeersättning via en spruta direkt i munnen med jämna mellanrum under dagen nu men.........

Läget är för övrigt oförändrat.

Bloggen handlar mest om Wanilla just nu. Inte underligt faktiskt.

Morgonen startade väl som vanligt. Maken steg upp först. Iväg efter tidningen. Tog med Wanilla som vanligt. Idag följde hon honom nästan ända till postlådan vilket är en promenad på  cirka 200 meter. Ett framsteg ? Hon har inte lämnat gården de senaste dagarna nämligen. Hon har stannat utanför bron på gräsmattan tidigare dagar denna vecka.

När jag druckit kaffe och läst tidningen var det dags för Wanillas medicin, tre olika sorter, en massa tabletter att tvinga i henne. Men jag börjar bli ganska bra på att göra pinan kort i det fallet och jag tror även Wanilla har funnit sig i denna ritual. Jag känner mig som en skurk dessa gånger . Men jag försöker intala mig att det är för hennes bästa. Erbjuder henne mat också vilket jag gör flera gånger per dag. Men samma nedslående resultat. Hon vägrar i sten . Lockar och pockar men icke sa nicke. Hon viker undan och till slut går hon resolut undan. Vatten dricker hon i alla fall som tidigare.

Beslutar att ta ett prat med uppfödaren imorgon. Hon har fått tredje dosen med det nya preparatet idag. Under helgen borde detta ge någon form av resultat tycker jag, om det nu ska ge något resultat.

Jag beslutar mig för att kämpa över helgen i alla fall. På måndag får vi fatta nytt beslut om hur vi ska göra. Allt hänger ju på Wanilla nu. Vi fortsätter att hoppas och erbjuda henne olika godsaker som jag vet att hon egentligen älskar.

Idag får jag hem mera material till smycken. Måste ha något för händerna för att skingra funderingarna lite. Ska bli spännande. Blir kanske halsband i eftermiddag, med magnetisk hematit.

Dagen börjar gå mot sitt slut, igen. Har just gett Wanilla hennes andra dos av medicinen. Läget är som tidigare. Vatten går ner, om än i sparsamma mängder. Övrigt får man tvinga i henne för att sedan se hur dåligt hon mår . Byter bara liggplats här hemma. Alternerar mellan sina favoritplatser och ligger och ser deppad ut. Det är så trist att se henne på detta sätt och inget kan jag göra som får henne att må bättre.

Helgen närmar sig. Under helgen, om inget radikalt inträffar måste vi fatta ett beslut angående Wanilla. Blir det ingen förbättring i anslutning till helgen måste vi fatta beslutet, som ingen egentligen vill fatta. Jag kan inte fortsätta såhär och se henne må såhär dåligt mycket längre till !

Annars så har det inte hänt så mycket här hemma under dagen. Har gjort om lite på hemsidan för att ha något annat att fundera över. Detta blev mera omfattande än vad jag hade tänkt mig. Är inte riktigt färdig heller, tror att ett par länkar inte fungerar fortfarande. Kommer att fixa detta med tiden men i det stora hela är jag färdig med uppdateringarna. Helt klar blir jag nog aldrig med min hemsida .

Nu ska jag snart ner i källaren för att göra upp eld i pannan. Börjar bli lite kyligt inne nu.   

Läget för Wanilla är väl ganska så oförändrat. Ni börjar väl bli less på mitt tuggande om henne snart.

Nu på morgonen fick hon sin medicin tillsammans med fil som jag gav med spruta direkt i munnen på henne eftersom hon vägrar äta själv. Det känns inte alls bra att tvinga henne men samtidigt känns det bra att trotts allt åtminstone få i henne lite fil. Fil är ju bättre än ingenting alls när hon nu äter så pass starka mediciner.

Trotts den nya medicinen får hon ju fortfarande de gamla medicinerna eftersom vetrinären ansåg att den kuren ska också ges och inte avslutas. Så det är en hel massa hon ska ges varje dag !

Hon dricker fortfarande vatten men betydligt mindre än vad hon skulle behöva tycker jag. Ska ge henne mera fil under dagen. Vill inte ge för mycket på samma gång då hon inte just ätit ett dugg på flera dygn.

Vi hoppas fortfarande. Halmstrået finns kvar trotts allt. Några dagar till kan vi få hoppas i alla fall.

För övrigt är allt som vanligt här hemma. Barnen är lediga från skolan denna veckan så det är liv och rörelse här hemma. Fast visst märks det även på barnen att Wanilla är sjuk. Dom vet ju att hon kanske inte klarar sig.

Ikväll har Viktor innebandyträning. Själv vet jag inte vad dagen ska ge. Jag städade ju under gårdagen och tvättade så denna dag kanske får bli en sån där dag med ingenting, annat än att ta hand om Wanilla. Vi får se.