En ny dag har startat.

Lugn natt har det varit och jag har kunnat sova riktigt bra.

Har just haft samtal med SSK på Almagården nu när mamma är tillbaka på boendet.

Mamma är nöjd med att vara tillbaka till sin vana miljö.

Nu kan dom enbart göra allt som går för att hon ska ha det så bra som möjlig, den tid hon har kvar.

Hon har nått fram till vad vi kallar en brytpunkt, där det inte finns något som kan göra henne bättre men man kan göra en hel del för att hennes tid ska bli så bra som möjligt.

Hon har själv bett dom att inte skicka in henne till sjukhuset om hon blir dålig igen. Hon känner själv att det helt enkelt inte gör det bättre snarare tvärt om.

Så detta betyder att om hon blir sämre sätts starka smärtstillande in och medicin mot rosslighet och illamående. Allt för att lindra hennes lidande.

Hädanefter handlar det sålunda om god omvårdnad till 100 % !      

Jag har också fått erbjudande om ett brytpunktssamtal med läkaren på boendet.

Men just nu känns det inte som om det behövs, jag vet hur läget är. Och det gör naturligtvis väldigt ont i hjärtat.

Något som inte går att komma undan, kallas livet eller hur ?

Samtidigt vet jag ju hur fruktansvärt mamma fått kämpa de sista åren. Har ju varit delaktig i hela hennes långa resa som startade redan för 16 år sedan. Och jag respekterar hennes eget beslut i detta fallet, förstår att hon börjar bli trött och sliten.

Men man kan aldrig förbereda sig en sån här gång. Så är det. Nu får vi alla ta en dag i taget.

Det är inte frågan om just nu utan frågan är när !

Ni får ha en fortsatt bra dag allihopa. Själv ska jag jobba ikväll.

Vi ses en annan dag hoppas jag !