En arbetshelg är till ända. Och utan överdrift så var det underbart att få gå hem igår kväll ! Efter en delad tur är man så vansinnigt totalt slut. Hela kroppen skriker och huvudet värker !

Jag kan inte begripa hur man har tänkt bibehålla en god vård med den inställning man har i dessa dagar när man talar om personalpolitik ! För ett är då säkert, man är inte alls rädd om personalen i dagens läge. Jag känner mig som en vara som man kan slita ut totalt och sedan förpassa till soporna.

Man springer och springer och gör verkligen sitt bästa och vad händer ? Jepp, upp dyker en anhörig och ställer rent sandslösa krav ! Saknar total insikt om att det finns tio till på avdelningen som behöver omsorg ! Man blir fullkommligt galen men man får bita ihop, le och gå vidare. Men va fan.....har man inga rättigheter alls längre som anställd, utan enbart skyldigheter ?

Hur länge till ska man orka tro ? Svaret är, jag vet inte alls. Men som jag sa, jag känner mig som en förbrukningsvara som efter användande kan slängas i soporna utan chans till återvinning !

Nu ska jag fortsätta i tvättstugan efter att ha fått klaga av mig lite ;) Önskar er alla en fortsatt härlig måndag. Vi ses !