Blev inget bloggande igår. Vet egentligen inte varför, fast det hände väl inte så himla mycket här under gårdagen. Jag var ensam hemma större delen av dagen. Maken hade två sjukhus besök och en revision nere i Umeå. Det tog hela dagen i anspråk. Han kom hem strax innan det var dags att hämta dottern igår.

Själv gjorde jag inte värst mycket. Var ute en kort sväng men det var egentligen allt :)

Idag mår jag lite halvdåligt. Hoppas inte det är magsjuka för det har jag inte tid med.

I kväll är det dotterns dans igen. Jisses vad tiden går fort fram numera.

Hittade ett mönster på benvärmare som verkar lagom omständigt. Ska testa det framöver, får se om jag lyckas. Kanske blir det ett par till mig själv för en gångs skull.

Missade ju nattmötet i måndags och egentligen brydde jag mig väl inte heller eftersom jag inte får jobba kvar på natten som resurs. Men oron bland nattpersonalen är påtaglig kan jag säga om hur det hela kommer att sluta. Vad som sas på mötet vet jag väl egentligen inte men lär väl få höra det när jag kommer till jobbet på fredag kväll. Slutkontentan är att en avdelning kommer att lämnas utan personal när det ska passas på sjukhemsavdelningen.   Och det ställer jag mig verkligen frågande till om det verkligen är rätt att göra på det viset. Vem garanterar säkerheten på avdelningen när det inte finns personal annat än en våning ner ? Visst, vi ha ett nytt larmsystem men det gör ju inte det säkrare att lämna avdelningar obemannade kanske någon timme per natt, ibland kanske längre tid också. Att man måste lämna avdelningen vid akuta saker är en helt annan sak. Vid akuta situationer är man tvungen att göra det och då handlar det oftast om kortare stunder.

Ett annat boende fick svidande kritik för detta att lämna avdelningar obemannade för att hjälpa till på andra avdelningar gånger två för inte alls så länge sedan. Lär man sig aldrig i Umeå kommun ?

Mitt råd är fortafarande att inte bli gammal och dement i Umeå kommun för där håller vården på att plockas bort helt !

Jag kan inte säga att jag går till mitt arbete med glädje längre ! Jag går dit och gör mitt arbete men inget mera. Jag orkar helt enkelt snart inte mera. Min kropp börjar bli sliten efter 26 år i yrket och ständiga neddragningar. Och inte blir det mindre arbete för oss som är kvar. Vi ska utföra lika mycket arbete på ingen personal och ingen frågar hur vi klarar det eller undrar över hur vi mår !

Önskar er alla en fortsatt bra dag ! Kram !